Byggbranschens skenande eftermarknad – artikel 1/3
Det här är den första artikeln i vår serie om totalt tre artiklar i ämnet byggbranschens skenande eftermarknadskostnader.
Är det rimligt att byggbranschens eftermarknadskostnader uppgår till drygt 100 miljarder om året? Är det rimligt att branschen talar om att verka för och bidra till en mer hållbar bygg- och fastighetsbransch samtidigt som eftermarknadsandelen visar en motsatt utveckling? Det är enorma resurser som förbrukas – helt i onödan! Vi på Raksystems tycker precis som Boverket i frågan; det är något som inte står rätt till. Vi behöver vända trenden och utvecklingen. Tillsammans med Mikael Grankvist, fuktexpert på Raksystems tar vi en närmare titt på den höga kostnaden för eftermarknadsåtgärder och vad man kan göra åt det. Häng med!
Mikael Grankvist Senior fuktsakkunnig Raksystems Green Building Services Sverige
Den onödiga eftermarknaden i byggbranschen
Enligt Boverkets utredning som presenterades 2018 så uppgår eftermarknadskostnader för byggbranschen idag till över 100 miljarder om året där hela 75 % av skadorna är fuktrelaterade. Det handlar bland annat om otäta klimatskal, läckage i tak och terrasser, vattenläckage från rörinstallationer, och bristfälligt monterade tätskikt i våtrum. Idag är till och med fuktskador i kök mer förekommande än fuktskador i våtrum.
Till ovan bedömd kostnad i Boverkets utredning finns troligen ett mörkertal av skador där skador åtgärdas innan överlämnande av fastigheten vilket inte redovisas som eftermarknadsåtgärder.
Nödvändig och onödig eftermarknad
Det finns förklarliga eftermarknadskostnader, det vi kallar nödvändig eftermarknad. Med en nödvändig eftermarknad avser vi naturliga åtgärdsinsatser i samband med att en byggnad färdigställts. Det kan till exempel handla om injustering av värme och ventilation, justering av fönster och dörrar eller knarrande golv. Den typen av brister är en naturlig del av byggnadens färdigställande och insatser som är svåra att helt komma ifrån. De ingår som en naturlig del utan större ekonomiska eller onödigt åtgärdande insatser.
Det stora problemet och den stora kostnaden är det vi kallar den onödiga eftermarknaden. vilket är en direkt följd av fel och brister som uppkommit under projektets gång. Grunderna till dessa brister kan egentligen uppstå när som helst – under planering, projektering eller i själva byggfasen och orsakerna är många. I Boverkets undersökningar har man konstaterat att anledningarna till de stora eftermarknadskostnaderna främst beror på tidsbrist, bristande kompetens samt knappa resurser i den egna organisationen. Bristande motivation och avsaknad av erfarenhetsutbyte och återkoppling kring fel och brister är en annan stor bidragande faktor.
Om branschen ska förändras och för att minska de så kallade onödiga eftermarknadsinsatserna behöver fuktfrågan tas på fullaste allvar.
”Vi på Raksystems frågar oss: Är det rimligt att byggbranschens eftermarknadskostnader uppgår till drygt 100 miljarder om året?
Utredningsteamet på Raksystems öppnade ögonen för de skenande eftermarknadskostnaderna
När Raksystems Green Building Services Sverige (då i Dry-ITs varumärke och namn) startade sin verksamhet år 1999 var en drivkraft att arbeta proaktivt med bland annat fuktsäkerhetsfrågorna för att förbättra byggbranschen. Innan Mikael Grankvist var med och startade upp Dry-IT arbetade han mycket med eftermarknadsfrågor och hade därför i tidigt skede en god insikt i de fel och brister som uppkom på grund av bristfälliga rutiner och avsaknad av kunskap och förståelse.
”För cirka 10 år sedan startade vi upp en utredningsavdelning på det som då hette Dry-IT. Avdelningens primära syfte då var att utreda och lösa diffusa innemiljöproblem, framför allt i äldre fastigheter, bland annat i skolor och förskolor. Till vår stora förvåning fick utredningsgruppen allt fler uppdrag i nya fastigheter och det är här majoriteten av våra utredningsuppdrag fortsätter växa än idag och det är de nybyggda fastigheterna som drabbas av alltmer omfattande fuktskador och innemiljöproblem. Jag skulle säga att så mycket som 15-20 % av våra totala antal uppdrag inom företaget är kopplade till eftermarknadsskador. Det är enligt min åsikt dystra siffror” säger Mikael Grankvist.
Ingen märkbar förbättring under de senaste tio åren
Under de senaste tio åren har det inte skett någon märkbar förbättring. Även om eftermarknadsproblemen inte har ökat sedan Boverket inledde sin omfattande utredning av eftermarknadskostnader har kostnaderna inte heller minskat i den utsträckning man hade hoppats på. Idag är det inte de äldre fastigheterna som är problemet, utan framför allt nya fastigheter som redan i tidiga skeden har omfattande skador, skador som uppkommit till följd av fel och brister under planerings- och produktionsskedet.
Tilläggas kan att många av de äldre fastigheterna är i stort behov av upprustning. Där det kan handla om byte av ventilationssystem, renoveringsbehov av tak och fasader, byte av fönster, förbättra innemiljön generellt för att skapa välmående fastigheter och inte minst energieffektiviserande åtgärder. Det är hög tid att vi tar tag i det nu! Men frågan är om vi har tid för det när vi idag lägger mycket tid och kraft (resurser) på att åtgärda eftermarknadsproblem i våra nybyggda fastigheter.
”Idag är det inte de äldre fastigheterna som är problemet...”
Eftermarknadsskador påverkar hållbarhet, miljö och människors välmående
Eftermarknadskostnader förblir en högaktuell fråga. Att vi bygger på detta sätt är ohållbart, både ur ett ekonomiskt och ett hållbarhetsperspektiv.
Faktum är att den totala kostnaden för eftermarknadsskadorna är mycket större än det Boverket presenterar i rena pengar. I summan ingår till exempel inte de samhälleliga kostnaderna som uppstår till följd av innemiljöproblem, som ökade försäkringspremier och försämrat välmående. Kostnaderna för de långvariga effekterna på människans välmående kan de facto vara dubbelt så stora som kostnaderna för material, transporter och förlängda byggtider.
Problemen kvarstår trots diskussioner och kontroller
Under årens lopp har det införts ett antal olika åtgärder för att minska eftermarknadsskador i byggbranschen. Inom just fuktsäkerhetsarbete har det kommit till verktyget ByggaF som idag är en vedertagen branschstandard. Men trots det bedöms förändringen vara marginell. Enligt Mikael finns det många anledningar till att problemen kvarstår. Just själva fuktsäkerhetsarbetet måste få mer plats i projekten. Att till exempel en fuktsakkunnig ska ha samma berättigande som övriga konsulter att medverka i projekten ser jag som ett stort steg i rätt riktning. Att investera i en fuktsakkunnig i projektet kan likställas med att investera i solceller. Initialt ger det en kostnadsökning men som på sikt ger en mångdubbel besparing av minskade fuktrelaterade eftermarknadskostnader.
”Idag saknas ett väl fungerande kontrollprogram av utförande. I det flesta fall handlar det om att egenkontroller av utförandet ska finnas och att dessa är korrekt ifyllda. Enligt mig är inte det detsamma som ett säkerställt utförande. Ställ krav på att Fuktsäkerhetssamordnare utses i produktion, en erfaren sakkunnig som driver frågorna och hanterar avvikelserna i tid. Det kommer i de flesta fall minska både förseningar, skadekostnader och resursförbrukningen” säger Mikael.
Det är vårt ansvar att aktivt arbeta för en mer hållbar bransch
”Det händer allt för ofta att vi kommer in i ett våtrum där golvfallet inte uppfyller ställda krav, där vatteninstallationen inte uppfyller Säkervatten, där tätskikt är felaktigt monterat i dörröppning med mera men det finns så gott som aldrig en registrerad avvikelse som anger detta.
Jag är övertygad om att ingen i branschen gör fel med flit utan att det handlar om kunskap, förståelse och som i många andra sammanhang något så simpelt som kommunikation. Kan vi bli bättre på det så tar branschen stora steg mot en långsiktig, hållbar bygg- och fastighetsbransch.
Det är vår mission att arbeta för en mer hållbar byggbransch. Vi har ett ansvar att upplysa och utbilda om hur proaktivitet kan minska kostnader och framför allt minska byggbranschens miljöpåverkan.” säger Mikael Grankvist.
Källor:
Boverket (2018) kartläggning av fel, brister och skador inom byggsektorn
