Byggbranschens skenande eftermarknad – artikel 2/3

Det här är artikel två i en serie om totalt tre artiklar i ämnet byggbranschens skenande eftermarknadskostnader.

Är det rimligt att byggbranschens eftermarknadskostnader ska uppgå till drygt 100 miljarder om året. Är det rimligt att branschen talar om att verka för och bidra till en mer hållbar bygg- och fastighetsbransch samtidigt som eftermarknadsandelen visar en motsatt utveckling? Det är enorma resurser som förbrukas – helt i onödan! Vi på Raksystems tycker precis som Boverket i frågan; det är något som inte står rätt till. Vi behöver vända trenden och utvecklingen. Tillsammans med Mikael Grankvist, fuktexpert på Raksystems tar vi en närmare titt på den höga kostnaden för eftermarknadsåtgärder. Häng med!

Mikael Grankvist Senior fuktsakkunnig Raksystems Green Building Services Sverige

Fuktskador i nyproduktion

Cirka 75 % av de 100 miljarder som byggbranschens eftermarknadsskador kostar Sverige per år är kopplade till fukt- och vattenskador. Raksystems fuktkonsulter stöter dagligen på problem som hade kunnat undvikas vid mer noggrann hantering.

I vår första artikel i denna artikelserie Den onödiga eftermarknaden i byggbranschen berättade vi om hur man för cirka 10 år sedan startade ett nytt utredningsteam hos Raksystems (dåvarande Dry-IT) och hur man redan då insåg hur omfattande problemen var. Allt fler nya fastigheter rapporterade problem med inneluft samt fukt- och vattenskador. Mikael har arbetat med dessa frågor sedan Dry-IT:s start 1999 och känner en frustration över att läget inte förbättras.

Långt kvar till en välmående byggbransch

”Vår ambition då vi startade Dry-IT var att få en mer välmående bygg- och fastighetsbransch. Men förändringen går för långsamt. I stället för att budgetera rätt från början och ta in rätt kompetens tidigt i projekten, följa upp och lära sig av sina misstag kan det ibland kännas som man budgeterar för att göra om i efterhand.” säger Mikael. Det händer ibland att man hör projekten säga ”att det där får eftermarknad hantera”. Nästan som ett normalläge i stället för att jobba aktivt med förändring och förbättringar.

Frustrationen blir enorm både hos dem som jobbar med eftermarknadsfrågor men framför allt hos användarna och brukarna. Människor som kanske investerat hela sin förmögenhet i en bostad, som bara något år efter inflyttning visar sig ha stora fel och brister.

Förändringen går för långsamt.…”

När fuktaspekten förbises blir höga eftermarknadskostnader ett faktum

Idag består kontrollfunktionen över fuktsäkert utförande sällan av praktiska inslag och platsbesök. Vi förlitar oss i att handlingar är korrekta, att ritningar på konstruktioner är genomarbetade och att alla yrkesgrupper förstår sin del i utförandet i stället för att besöka bygget och med egna ögon kontrollera utförandet. När konkurrensmedlet i vem som får bygga är tids- och pengarelaterat är det faktorer som kontroll och uppföljning som alltför ofta blir lidande. Ett annat alltför vanligt problem, eller utmaning, är att man projekterar under byggets gång. Man löser problemen på plats i stället för att ha en grundlig planering och en färdigställd plan där man beaktat alla tänkbara aspekter. Här är risken stor att fuktfrågan förbises.

Fuktsäkerhetsutbilda alla yrkesgrupper!

Det finns ett stort utbildningsbehov för alla samverkande aktörer. Såväl projektörer som utförare – och beställare. Det är även viktigt att materialproducenter och leverantörer av byggsystem har rätt kunskaper. Det är många länkar i kedjan.

De flesta miljöcertifieringar ställer krav på fuktsäkerheten på ett eller annat sätt, och samma typ av kravställning finns hos vissa kommuner för vissa områden.  Men trots de olika miljöcertifieringar så säkerställer inte det att fastigheten byggs fuktsäkert, Utan ofta handlar det om pengar.

Som fuktsakkunnig budgeterar man sitt uppdrag, oftast i konkurrens, där som så mycket annat i byggbranschen konkurrensutsätts och där oftast lägst pris vinner i konkurrensen och blir tilldelad uppdraget. Här behöver branschen ställa sig frågan om värdet i att bygga fuktsäkert faktiskt kan vara värt att investera i? Vi behöver alla öppna upp ögonen och inse att fuktskador blir mer kostsamma att åtgärda i efterhand jämfört med att projektera rätt från början och följa upp och säkerställa under produktionsfasen. Fuktskador i nyproduktion uppstår sällan på grund av otur. Nio av tio fall är förutsägbara och kan därmed förebyggas.

Många faktorer påverkar fuktskador i nya fastigheter

”Våra typiska uppdrag inom eftermarknad gäller i första hand tak, terrasser, fasader och fönster som är otäta. Det handlar om vatten som tar sig in där vatten inte ska komma in. Det kan även vara frågan om våtrum med felaktigt monterade tätskikt och dåliga fall, skador i kök med små läckage under diskbänkar med mera. Ofta läcker fasader in och ibland läcker det från innergårdar in i garage och källare. Orsakerna till fukt- och vattenskadorna är många. Ibland tar entreprenören in underentreprenörer som saknar behörighet. Man missar helt enkelt att kontrollera att de som utför arbetet har rätt behörighet och kompetens. Ofta är det en kunskapsfråga. Det saknas uppföljning, besiktning och egenkontroller. Om det fanns en större självrannsakan kunde säkert flera i branschen märka att de ständigt råkar ut för samma problem i sina färdigställda byggnader, säger Mikael Grankvist.

En organisation med tydlig erfarenhetsåterföring och en kultur av lärande kunde underlätta problematiken avsevärt. I vissa byggföretag arbetar man med dessa frågor och tar in expertis i rätt skede av processen, vilket ger dessa företag enorma tidsfördelar och ekonomisk vinning. Och inte minst hållbara och välmående fastigheter.

Hur jobbar våra kunder med eftermarknadsfrågan?

Flertalet av våra kunders eftermarknadsavdelningar jobbar vi i nära samarbete med för att utreda och åtgärda uppkomna fuktskador och samtidigt säkerställa att orsakerna till bristerna inte upprepas. Dock är utmaningen många gånger att orsaken till uppkomna fuktskador inte alltid återkopplas internt till hela företagets organisation vilket kan innebära att ingen förändring sker.

Ibland känns det som en gammal känd klyscha, att kedjans svagaste länk och så vidare kan passa in i byggbranschen. Men oavsett om det är en klyscha eller inte, så gäller det att tänka till från början, följa upp och återkoppla som kommer ge resultat i både utförande, kvalitet och hållbarhet.

”Vi vill se mer uppföljning, besiktning och egenkontroller” säger Mikael Grankvist.

Mer läsning om den skenande eftermarknaden i byggbranschen:

Artikel ett i serie om tre delar: Den onödiga eftermarknaden i byggbranschen

Källor:

Boverket (2018) kartläggning av fel, brister och skador inom byggsektorn

Dela

Dela: Facebook Dela: LinkedIn Dela: Twitter Dela: WhatsApp