Cirkulär ekonomi gäller även fastigheter
”Gammal är äldst”, som det klassiska uttrycket så klokt säger. Även om nytt och glansigt naturligtvis attraherar konsumenter även vad gäller fastigheter och hem, är det alltid bra att fundera och överväga hur vi kan utnyttja gamla saker på bästa möjliga sätt. Årets ROTI-rapport (en finsk rapport om byggnadernas skick i Finland) väckte mycket tankar framför allt gällande fastigheters koldioxidavtryck. Hur kan vi förlänga livslängden för fastigheter, utveckla underhållet och göra renovering av gammalt intressant? Cirkulär ekonomi lönar sig även inom byggbranschen.
De enorma koldioxidutsläppen från byggande
Tillverkningen av byggmaterial orsakar betydande koldioxidutsläpp, bland annat från tillverkning av betong och stål. I Europa till exempel förbrukar byggandet mer råmaterial än någon annan industrisektor, och cirka 50 % av råmaterialen förbrukas enbart inom byggbranschen enligt ROTI-rapporten från 2021.
Cirkulär ekonomi och dess betydelse betonas inom byggbranschen. Vid totalrenovering minskar koldioxidavtrycket från materialanvändning och byggande till en bråkdel jämfört med nybyggnad. Ju längre byggnaderna används och flexibelt kan tjäna många olika ändamål, desto bättre.
Kvalitet är a och o och en förutsättning och stöttepelare för framför allt ett långvarigt byggnadsbestånd. Högklassigt byggda och underhållna byggnader kan även efter en lång tid renoveras och ändras så egenskaperna motsvarar en förändrad efterfrågan och ett nytt behov. Hela livslängden för byggnaden måste alltså beaktas från början till slut redan i planeringsskedet.
Viktigt med flexibla byggnader
Byggnader och byggnadsdelar har sin egen tekniska livslängd. Med teknisk livslängd avses tiden efter ibruktagandet, då de tekniska funktionskraven för konstruktioner, byggnadsdelar, system eller utrustning uppfylls. Efter att den tekniska livslängden har gått ut är det mest ändamålsenliga att ersätta konstruktionen, byggnadsdelen, systemet eller utrustningen med nytt. Genom att systematiskt förnya byggnadens olika delar förlängs även livstiden för själva byggnaden, medan vanskötsel kan leda till problem i förtid. Som värst förkortar ett bristfälligt underhåll livslängden för byggnaden betydligt.
För närvarande hinner dock behovet av olika byggnader förändras snabbare än deras livslängd. I Helsingforsregionen finns ett stort behov av byggnader, men samtidigt står 12 % av lokalerna i regionen tomma.
Det är inte realistiskt att idag exakt lyckas förutspå byggnadens användningssyfte eller behov flera decennier framåt. Därför är omvandlingsflexibiliteten hos fastigheter allt viktigare så lokaler kan byggas om enligt behov. På så sätt kan äldre fastigheter utnyttjas på ett smart och hållbart sätt i stället för att riva det gamla och bygga nytt.
Noggrant underhåll förlänger livslängden
För att befintliga fastigheter ska kunna utnyttjas så effektivt som möjligt gäller det att de också är i skick. Därför spelar noggrant underhåll och fastighetsskötseln en viktig roll när det gäller det framtida bostadsbeståndet. Besiktningar av småhus och konditionsbedömning av större fastigheter ger en opartisk bedömning av fastigheters skick och stödjer regelbundet underhåll och skötseln.
Renoveringsunderskottet av bostäder har tyvärr inte minskat under de senaste åren. Med renoveringsunderskott avses mängden fastigheter som inte renoveras eller åtgärdas trots rekommendationer. Enligt Teknologiska forskningscentralen VTT i Finland borde man årligen investera cirka 9,4 miljarder euro på renovering av bostadsbyggnader mellan 2016 och 2025.
När det kommer till äldre fastigheter kan man dock ta hjälp av moderna lösningar. KotiApp fungerar som en elektronisk underhållsbok för småhus och gör regelbundet underhåll enklare, medan Fastighetskartläggaren fungerar som ett verktyg för styrelsen och vicevärden för bostadsaktiebolag. Läckagevakten upptäcker en vattenskada i tid så att fuktskador inte hinner uppstå, och kvaliteten på inomhusluften kan följas med en radar för inomhusluft dvs. med olika IoT-sensorer. Digitala lösningar säkerställer förutom experttjänster att eventuella problem kan åtgärdas i tid och byggnader förblir säkra och friska under en lång tid.
Gör äldre byggnader energieffektiva
Medan huvudvikten i byggandet ligger i materialval orsakas koldioxidutsläppen under användningen mestadels av energiförbrukningen. Fördelen med nybyggnad är därför ofta moderna och energieffektiva lösningar som också är miljövänliga.
Utveckling av energieffektivitet och undvikande av onödig energiförbrukning är de kostnadseffektivaste sätten att minska koldioxidavtrycket. Genom Raksystems utredning av förnybar energi, vägledning gällande energianvändning, energieffektivitetsprojekt, multiobjektiv optimering och projektledning är det möjligt att hitta de mest livscykelekonomiska lösningarna för utveckling av energieffektivitet.
Raksystems har från början av 2013 upprättat över 10 000 energicertifikat. Enligt dessa energicertifikat uppgick alla dessa byggnaders utsläpp till 199 354 963 kgCO2 per år. I samband med energicertifikatet noteras också rekommenderade energireparationer som hade potentiellt kunnat spara 47 804 145 kgCO2 per år. Ifall dessa rekommenderade energireparationer hade genomförts hade våra kunder minskat sina koldioxidutsläpp med cirka 20 % årligen.
Fastighets- och byggbranschen står för närvarande för totalt 35 % av Finlands årliga energiförbrukning. Med moderna energilösningar skulle siffran kunna minskas betydligt genom energirenovering av fastigheter så det gamla kan användas effektivt och hållbart.
