Klimatdeklaration

Lagen om klimatdeklaration för nya byggnader trädde i kraft för snart ett år sedan

Klimatdeklaration för nya byggnader i Sverige blev i och med den nya lagen obligatoriskt att genomföra för sina byggnader. Många offentliga aktörer och företag har som ambition att vara klimatneutrala under de närmaste åren. Sådana löften kräver noggranna klimatkalkyler och en gemensam metod för att räkna ut koldioxidavtryck.

Läs mer om klimatdeklaration här.

Gemensamma spelregler med hjälp av klimatberäkningar

Det har blivit allt vanligare att utföra klimatdeklaration under de senaste tio åren. Mycket tack vare miljöcertifieringssystem som Miljöbyggnad, BREEAM och LEED. Många har velat få en inblick i byggnaders miljöpåverkan innan klimatdeklaration blir ett lagkrav. Idag är deklarationen något av en utmaning eftersom noggrannhet och resultat skiljer sig åt, på grund av variationer i gränsdragningar, utgångspunkter och vilka databaser som används i beräkningen. Avsaknaden av gemensamma metoder och standarder gör resultaten brokiga och svåra att jämföra.

För att hitta standardiserade metoder har bland annat IVL publicerat en övergripande beräkningsmetod. Med hjälp av standardiserade beräkningar som utförs likartat överallt kan vi få en samlad bild av byggbranschens totala klimatpåverkan.

Utsläppen är som störst i början av en byggnads livscykel

Diskussionen kring utsläpp har hittills främst handlat om energianvändning och utsläpp i användningsskedet. Detta trots att det är utvinning, tillverkning av byggnadsmaterial och själva byggskedet (dvs de tidiga skedena i livscykeln) som står för majoriteten av utsläppen. Med hjälp av energieffektivisering har vi lyckats minska energianvändningen i användningsskedet, vilket gjort att materialens miljöpåverkan blivit alltmer betydande.

För att verkligen kunna begränsa koldioxidavtrycket måste vi nu arbeta för att påverka utsläppen. Det behöver vi göra redan från byggnadsmaterialtillverkningen och från själva byggproduktionen. De tillsammans orsakar nämligen en koldioxidtopp i början av byggnadens livscykel. Genom att begränsa utsläppen i dessa tidiga skeden kan vi påverka utsläppen just nu och inte enbart begränsa framtida utsläpp.

Klimatdeklaration kräver lägre koldioxidutsläpp i nybyggnation

Klimatdeklaration blev obligatoriskt för alla nybyggnationer och omfattande ombyggnationer från år 2022 i Sverige (läs mer på Boverkets webb). En klimatdeklaration och en uppskattning om kommande koldioxidutsläpp blir ett villkor för bygglov. Målet är att minska miljöpåverkan vid utvinning och tillverkning av byggnadsmaterial. Klimatdeklarationen utvärderar hela byggnadens klimatpåverkan och omfattar inledningsvis enbart byggnadens klimatskärm, bärande delar och innerväggar.

Klimatdeklaration ska göra bygg- och anläggningsbranschen med hållbar

Syftet med denna lag är att vägleda bygg- och anläggningsbranschen i att använda mer miljövänliga material och begränsa utsläppen. I Sverige föreslår Boverket att gränsvärden med maximalt utsläpp av växthusgaser för uppförande av byggnader införs i reglerna från år 2027 för att sedan successivt skärpas år 2035 och 2043 (läs mer på Boverkets webb).

Klimatdeklarationen görs med hjälp av data från Environmental Product Declaration (EPD) och från nationella klimatdatabasen. I framtiden och i samband med att databasen används, kompletteras och utvecklas kommer klimatdeklarationen förbättras och bli allt enklare att genomföra.